Är all kunskap bra?

Den senaste etiska debatten handlar om insemination för singlar i Sverige, vilket snart verkar bli en realitet. Ett bra sätt att skaffa barn för singelkvinnan med barnlängtan säger vissa. Ett ojämnställt sätt att nedvärdera pappans roll och förneka barnets bästa säger en annan. Och vad gör singelmannen som längtar efter barn? När jag hörde dem diskutera i nyheternas studio kom jag att tänka på detta med kunskap och vilka följder den kan få.

För visst är det så att vårt medicinska kunnande ganska kraftigt överstiger vår etiska kompetens? När vi kan göra saker (fosterdiagnostik, hålla mycket sjuka individer vid liv, sena aborter osv.) så ställs vi också inför en hel massa etiska frågor som vi tidigare slapp. Det som i teorin verkar så fel kan verka rätt när det gäller mig eller någon i min omgivning. Och vem ska bestämma? Staten, experterna, den det berör, alla? Tja, jag har inget svar, och jag antar att svaren blir olika i varje fråga och fall, men svårt är det. Mycket svårt!

Bild från: http://www.freedigitalphotos.net/images/view_photog.php?photogid=4036

Beviset

Gud måste ha humor, annars skulle inte katter kunna sova i alla dessa omöjliga ställningar. Det kan inte vara ett naturligt fenomen, utan enbart till för att roa omgivningen :-) 

Bild från: http://www.freedigitalphotos.net/images/view_photog.php?photogid=587

Från fastlagsbullar till försakelse- ett nerköp?

Nu kan man på predikosidan läsa helgens krönika i lokaltidningen. Den handlar om fastlagsbullar och försakelse och vad vi egentligen lägger vår energi på. Mycket nöje!

Life sucks

Idag är temat i kyrkan prövningens stund. Jag tänker att vi alla både varit där och kommer att hamna där igen. Någon sa: Det är inte hur man har det utan hur man tar det sa, och det är väl sant, men samtidigt ganska hårt. För någon relation finns det väl mellan vad man utsätts för och hur man mår? 

Jag brukar tänka efter devisen: Allt kommer inte ur Guds hand, men allt vill Gud ta i sin hand. Ondska och elände är verkligen ondska och elände, det finns ingen förmildrande men-tänk-så-mycket-jag-lär-mig effekt när livet rasar, det vore att nedvärdera lidandet. Däremot kan Gud använda till och med det hemskaste hemska till något gott, det kanske inte alls uppväger lidandet, men någon liten gnutta gott kan han ändå pressa ur det mesta. Och det är väl ändå att vara riktigt allsmäktig, han snuvar liksom det onda på konfekten!

Ledig

Hoppas de har rätt!

På tal om gårdagens inlägg

Den som inte har bestämt något att fasta från än kan väl lätta lite på sin plånbok och ge en slant till Svenska Kyrkans fastekampanj. Där har man som mål att samla in 40 miljoner kronor fram till den 1 april och temat är ALLT för att utrota hungern.  

Du kan till exempel: 

• SMS:a HUNGER till 72 950, vips så har du gett 50 kronor. 
• Gå in här och ge en valfri slant direkt via webben.
• Börja prenumerera på Svenska kyrkans matkasse. Du kommer inte att få varken recept, matvaror eller köksbesvär. Däremot kommer någon i stort behov av mat att kunna äta sig mätt. Endast 50 kronor i månaden och då slipper du konstiga grönsaker med namn du inte kan uttala som ligger och ruttnar i din kyl :-)

Ord och inga visor...

Är det en sådan fasta jag vill se: en dag då man späker sig, 

hänger med huvudet som ett strå, ligger i säck och aska?

Kallar du det fasta, en dag som behagar Gud?

Nej, detta är den fasta jag vill se:

att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, 

befriar de förtryckta, krossar alla ok.

Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, 

ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen!

Jesaja, kapitel 58

Igår, när fastan inleddes, lästes den här texten från bibeln. Det kan finnas en risk att fastan blir ett stoltserande med sin egen fromhet, där man genom att att avstå från många yttre ting visar hur gudfruktig man är. Här förklarar Gud strängt att detta inte tjänar något till. Gud vill se oss hjälpa varandra och göra upp med världens ondska, om vi ska försaka något under fastan är det detta som är syftet. Inte att putsa på vår egen gloria. Bra och tufft sagt av Gud tycker jag!

Bild från: http://www.freedigitalphotos.net/images/view_photog.php?photogid=2026

Askonsdagen

Idag är det askonsdagen och alltså den första dagen i den kristna fastan. Här kan man få en liten crash course på två minuter i askonsdagens budskap. 

Hemma

Nu är jag hemkommen igen efter ett par underbara dagar på Killans bönegård i Östra Vemmerlöv. I tystnad, bön och reflektion har vi funderat över fastan och vad den är och betyder.


På Killan går verkligen andligt och världsligt hand i hand och jag tyckte det uttrycktes bra i den här bilden. Jag upptäckte att mitt toalettbord hamnat framför ikonen av Knut den helige. Sensmoralen är att man bör både be och borsta tänderna :-)

Vila och utveckling

Från igår kväll och till imorgon eftermiddag är jag på Killans bönegård för några dagar av bön och teologisk reflektion inför fastan. Fantastiskt att få inspiration, vila och tid med Gud och kollegor i denna fantastiska miljö. Mycket välbehövligt!

Rykande färsk predikan

Då ligger det uppe en ny predikan på predikosidan. Den handlar om blindhet och om att våga se.

Hej då köttet!

Idag är det fastlagssöndagen och det är vid den här tiden man traditionellt brukar ha karneval. Idéen är att man äter mycket och firar ordentligt innan den kristna fastan börjar på onsdag (askonsdagen). Karneval betyder ungefär "hej då köttet", carne=kött och val= farväl, och ofta var det just kött man fastade ifrån.

I svensk tradition brukar vi fira karneval genom att äta fastlagsbullar på tisdag, och i mer sydländsk tradition klär man sig i minimala påfågelslika dräkter och dansar på gatorna. Ni får själv välja vilket som verkar roligast :-)

Dubbelt upp!

Idag är det dubbelt så kul att ha dop för det är nämligen ett tvillingpar som ska döpas. Min enda rädsla är att jag inte ska se skillnad på flickorna för de är väldigt lika, men jag får väl fråga ordentligt vem som är vem :-)

Dagens status:

Välförtjänt ledighet och ingen blogg

Kärleken

Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.

1 Korintherbrevet, kapitel 13

Kanske världens mest populära och älskade bibelord läses i kyrkan på söndag, nämligen Koritherbrevets 13:e kapitel som brukar kallas kärlekens lov. Mycket vackert!

Bild från: http://www.freedigitalphotos.net/images/view_photog.php?photogid=809

Ungdom proudly presents (trumvirvel) Det nya ungdomsrummet!

 Ikväll smäller det och det nya ungdomsrummet ska högtidligen invigas med bandklippning, snittar, cider och salta pinnar. Det babyblå och kissgula skräprummet där allehanda överblivna trasiga möbler och oupppackat lägermaterial förvarades finns nu inte mer. Istället har det återuppstått som en mysig hängmiljö där man kan gosa ner sig bland kuddarna och lyssna på musik, prata och umgås. 

Syns inte, finns inte...

Håller på att förbereda söndagens predikan och texten handlar om när Jesus botar en blind man. Ingen annan förstår vem Jesus är, men den blinde mannen "ser" att han kan hjälpa och han får sin syn tillbaka. Det fick mig att fundera kring detta med blindhet. 

Kanske är den som har något fel på sina ögon och behöver ledhund eller vit käpp inte särskilt blind i jämförelse med många andra? Den anorektiska tonårstjejen som tycker hon är tjock, kolpatienten som fortfarande röker, den misshandlade kvinnan som stannar hos sin man som slår henne, kanske är de mycket mer blinda? De vill inte se klart, för det skulle kräva smärtsamma och svåra förändringar av dem. Det är inte alltid lätt att bli seende, och vi som kyrka kan ha en stor roll i att hjälpa varandra att våga se och sedan hantera det vi ser. 

Bild från: http://www.freedigitalphotos.net/images/view_photog.php?photogid=3849

Tragik

Läste på internet att Whitney Houston har dött och tänker än en gång på att pengar och popularitet inte alls garanterar ett lyckligt liv. En stor talang kan lätt vändas i stor tragik och pengarna ger då bara utrymme att förstöra ännu mer för sig själv än vad man annars kunnat.

Jag tycker att Whitney's finaste låt är When you believe från filmen Prinsen av Egypten. Man kan lyssna på den och tänka på att Gud inte bara är med Israels folk och Moses utan också med tragiska nedknarkade sångerskor. 

Han med kollen

Mina planer är inte era planer och era vägar inte mina vägar, säger Herren.

Liksom himlen är högt över jorden, så är mina vägar högt över era vägar, 

mina planer högt över era planer.

Jesaja, kapitel 55

Tänk dig en Gud som inte är bunden av tid eller rum, där allt är ett gigantiskt nu och där allt är närvarande, en Gud som är allvetande, allsmäktig och evig. Då förstår man att hans överblick måste vara ganska annorlunda än min och att han har ett något bättre perspektiv på saker och ting. Ändå, säger Bibeln, så räknar han varje hårstrå på våra huvuden och inte en enda sparv faller till marken utan att han vet om det. Snacka om att vara intresserad! 

Bild från: http://www.freedigitalphotos.net/images/view_photog.php?photogid=1983

Galningar är vi allihopa

Imorgon handlar en av bibeltexterna om vilken "dårskap" det är att tro på "korset", alltså Jesus död och uppståndelse och det kristna budskapet. För det är galet! En enkel snickare (som menar att han är Gud) dör på det mest förnedrande av alla sätt, ett sätt som judarna menade ledde till att man blev fördömd. Sedan menar man att han uppstår, och ännu mer, att han öppnar en väg för alla människor till himlen. Detta sprids sedan av 12 fattiga och outbildade fiskare som snart blir dödade, fortfarande lika fattiga som innan.

Att man lyckats få 2 miljarder människor att tro på denna galna historia och ha den som grunden i sina liv kan väl inte ses som något mindre än ett gudsbevis? Skulle någon velat manipulera, skaffa sig personlig makt och lura på någon en religion hade man väl kommit på något smartare?! Hade lärjungarna en konspirationsteori på gång så hade de väl inte funnit sig i att utfattiga kuska land och rike kring för att sedan brännas på bål eller bli uppätna av lejonen på Colosseum. Det är helt enkelt så konstigt att det mest troliga är att det är sant.

Bild från: http://www.freedigitalphotos.net/images/view_photog.php?photogid=1803

Finns det hjärterum så finns det stjärterum

 Det blev en härlig och snöig tur till staden och måååånga pinaler inhandlades. Flickorna trängdes med ramar, palmer och dylikt på vägen hem och att vi fick in allt i min fiesta kan enbart ses som ett gudsbevis.

Dessutom hann vi avhandla ämnen som exorcism, ateism, att vara kristen och bibelsyn, uppblandat med lite nya filmer, senaste youtube klippen och allmänt flams. En grymt lyckad resa med andra ord :-) 

Roadtrip!

I eftermiddag ska jag fylla bilen med tonårstjejer och dra till det stora möbelvaruhuset i väster. Där ska vi handla kuddar, gardiner, filtar, blockljus och annat som gör vårt nya ungdomsrum riktigt mysigt. Dessutom kommer nog en köttbullstallrik att slinka ner (nämnda möbelvaruhus är känt för sina goda och prisvärda köttbullar...) så att vi orkar hålla ångan uppe. 

Bild från: http://www.freedigitalphotos.net/images/view_photog.php?photogid=2280

Lärdomar

Kollegan blev sjuk vilket innebär att:

1. Jag fick lite mer att göra än vad jag tänkt.
2. Mitt böneliv plötsligt kändes väldigt konkret och levande. Vem vill ha spysjuka liksom!
3. Jag återigen insåg att OK är inte detsamma som perfekt, man gör vad man hinner helt enkelt. 

Förvandlingen tar form

Utför min tjänst som arbetare i Guds kyrka mycket tydligt idag, då jag skruvar IKEA möbler till det nya ungdomsrummet. Jag beundrar IKEAs förpackningsdesigners som lyckas packa in en hörnsoffa i platta paket.  Jag beundrar även mig själv och min kollega som lyckades skruva ihop nämnda soffa :-)

Patriks party!

400 personer i kyrkan och 900 kroppkakor som åts på den efterföljande festen. Ja, det var sannerligen festligt så det förslog när kära vännen och kollegan Patrik blev kyrkoherde i Jämjö. 

Lokala medier bevakade tillställningen och man kan höra mer här. Dessutom kan man följa nämnde herde på twitter under namnet, @PaterPatrik.

Festdag!

Idag installeras en av Sveriges bästa präster och en av mina bästa vänner som kyrkoherde i Jämjö, och jag är på plats. Den som inte har fröjden att dela församling med Patrik behöver inte sörja så mycket för det, för han lägger nämligen ut alla sina predikningar på youtube. Här kan man höra en av dem, och är man sugen finns det mycket mer på tuben. 

Frigörelse eller förtryck?

I den här veckan firar vi kyndelsmässodagen och den är väl inte den mest aktivt firade helgdagen direkt. Då minns man att Jesus bars fram i templet 40 dagar gammal, precis som man gjorde med alla judiska barn på den tiden. Två gamla människor känner då igen honom som den som ska rädda mänskligheten och det blir ett av de första vittnesbörden om vem han är.

Kyndelsmässan har också fått på pälsen eftersom den ingår i en tradition där kvinnan var oren efter en förlossning och inte fick komma in i kyrkan förrän 40 dagar efter födseln, när hon slutat blöda. Detta är på ett sätt att nedvärdera kvinnan och (det MYCKET viktiga arbetet) att föda barn, men det användes också som något positivt av kvinnorna. De 40 dagarna kunde man nämligen ta det lite lugnare och slapp gå den ofta långa vägen till kyrkan med sitt lilla, lilla barn. Kyndelsmässodagen blev också på vissa håll en högtid då kvinnorna skulle få festa själva, utan männen. Så förtryck, eller frigörelse? Det var nog helt enkelt olika från situation till situation...

Bild från: http://ginacn.blogspot.com/2007/03/8th-march.html   

Tar form

Det nya ungdomsrummet tar form efterhand och nu är målningen i stort sett klar, efter idogt arbete av vaktmästare Håkan. Vi har dessutom fått hem de schyssta väggklistermärkena som ska upp i nästa vecka och på måndag kommer möblerna från IKEA. Ska bli så gött att få ett eget rum att hänga i där man kan sitta många i en schysst miljö som de själva har påverkat!

Den 15 februari är det invigningsfest på Ungdomsgruppen så tills dess ska varenda liten pinal vara på plats.

Är lite lokalkändis idag...

Idag är det ett reportage om mig och bloggen i Österlenmagasinet. Eftersom det är en gratistidning ligger den ute på internet och den som är sugen kan läsa reportaget här.

Förlåtelse på djupet...

Idag var jag jag i ett fullsatt Skillinge missionshus för att lyssna på Annika Östberg som berättade om sitt liv. Det var oerhört intressant och hon har inte bara ett fascinerande livsöde utan var också en mycket duktig berättare. Att höra någon med hennes bakgrund som prostituerad, heroinist och kriminell prata om förlåtelse  och om att ta ansvar för sitt liv och sina handlingar var riktigt starkt. De kristna "stororden" som nåd, försoning och förlåtelse hamnar i ett tydligt, lättförståeligt men ändå starkt ljus när man hör dem genom hennes historia. Helt klart en mycket imponerande kvinna!

 Jag fick hennes bok i julklapp och passade på att få den signerad.