Att försöka att inte dö

När man har nästan en timme pendlingsväg till jobbet hinner man lyssna på en faslig massa ljudböcker och senast har jag hört Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva av Ann Heberlein, en bok jag starkt rekommenderar. Den är skriven under en manodepressiv period i författarens liv och skildrar en psyksisk sjukdom från insidan, vilket är mycket intressant. Den kanske inte säger så mycket om hur hennes objektiva verklighet faktiskt var i den perioden, men den beskriver ingående hur hon upplevde världen runt sig just då.     

Boken är desperat och förtvivlad, full av motsägelser och ångest. Den visar effektivt att verklig ångest inte har mycket att göra med rödvin, svarta baskrar och konstnärlig kreativitet. Det är istället ett hårt jobb att försöka hålla sig vid liv varje dag och inte ge efter för sjukdomens förödelse. Samtidigt fann jag inte boken alltför deprimerande och tung, antagligen för att jag vet att Ann Heberlein idag lever i en frisk period och mår bra. Antagligen kommer hon att bli sjuk igen, hon har haft sjukdomen i nästan 20 år, och den är kronisk, men det som beskrivs i boken är inte hur hon alltid lever utan hur hon har det under sjukdomstiden. För dig som liksom jag har iphone går den att köpa via itunes och ladda ner direkt i telefonen.